Min dag började med att jag vaknade av en våt nos mot min näsa. Det var Davidson som satt och nosade på mig och tyckte nog att jag skulle gå upp. Klockan var ju ändå tio...
Det blev en snabb runda till biblioteket och sedan en trevlig fika med Åse (som hade semester), Sanna (som var ledig) och Annika (som var tjänstledig. Hemskt lediga vänner jag har...) på Espresso House som vanligt. Sedan bar det av till jobb.
Mitt arbetspass var 14-22, men vid halv fem ringde mamma och bara grät. Någonting hade hänt pappa, han var på väg till sjukhuset med ambulans och hon kunde inte komma ifrån jobb (hon är undersköterska och dom är bara två på kvällen). Så kunde jag?
Jag rusade in till Mathias (chefen) och sa att jag var tvungen att ge mig iväg MED EN GÅNG. Chefen är införstådd med situationen här hemma så medan jag packade ihop mina saker beordrade han fram en taxi som företaget stod för. (Jag har världens bästa chef...) Så hem till Landskrona Lasarett medan jag föreställde mig det värsta och möts av.... En hyfsat pigg pappa som var på väg upp till avdelningen för att bli inlagd för bevakning av blodtrycket. Det hade varit lite lågt. Jag blev lite paff över att det inte var värre, men när jag pratade med mamma sen hade det tydligen varit riktigt illa hemma och mamma hade trott att han inte skulle komma hem igen... Pappa har en viss förmåga att bagatellisera saker.
Jag stannade hos pappa i en och en halv timme, sen gick jag till mammas jobb och rapporterade var pappa fanns. Sen gick jag hem. Tog omvägen om Olivers hamburgeri för mat då min lunchlåda stod kvar i Lund och allt hemma låg i frysen.
Övriga kvällen tillbringades i soffan och det blev tidig sänggång för jag blev jättetrött när allt adrenalin gick ur kroppen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar