Oj, svårt att definiera. Kärlek kan ta så många uttryck. Jag älskar mina föräldrar på ett sätt. Min bror och mormor på ett annat. Men dessa är sådana "måste kärlekar" (ni förstår vad jag menar! Givetvis älskar jag min familj, men jag har inte valt dom. Dom fanns där när jag kom, eftersom jag är minst).
Jag har två dunbollar hemma som jag älskar jättemycket. Men det är ju en naturlig kärlek till små söta djur som jag har valt och fostrat. Dom betyder jättemycket för mig och jag blir helt hysterisk om något skulle hända dom.
Men sen är det ju den STORA KÄRLEKEN. Den man ska dela sitt liv med. En vän och livspartner. Det alla strävar efter. Jag vet inte riktigt hur den ser ut. Men jag tror inte den är så himlastormande som i Harlequinböcker och kärleksfilmer. Men det hade varit trevligt om den var det....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar