London var jättetrevligt och det var ett kanongäng att åka med. Mette, vår "reseledare" hade gjort ett kanonjobb. Vi hann med mycket i London: vi var på Madame Tussauds, på Piccadilly Circus, London Dungeons, Oxford Street, Bond Street mm mm. Vi var i en GIGANTISK sportarrfär som heter Lilly Whites. Den var på 6 (!) våningar och låg mitt på Piccadilly. Vi var inne i en affär som många sa att vi inte skulle missa som heter Primark. Fyndade Bh:s för 4 pund stycket och ett par helt underbara högklackade skor. Se bild nedan:
Vi åkte på en guidad bussresa med "hop on/hop off" funktion så man fick gå av på de sevärdheter man ville. Var kvart gick en ny buss så när man var färdig med det man ville se så hoppade man på nästa buss och fortsatte till nästa sevärdighet. Jag och Lina var inne i St Pauls Katedral och åkte sedan vidare till London Dungeons, där riktiga skådespelare iscensatte Londons mörka historia. Så vi har träffat både Jack The Ripper och Sweeney Todd.
Staty utanför St Pauls.
Här inne fick man inte fotografera. Men rädda blev vi. Lina fick nästan en hårklippning av självaste Sweeney Todd. Han var och kände henne i håret =)Men hela resan förmörkades lite av att mamma inte mådde bra. Hon var väldigt anfådd och inte alls på samma pigga humör som hon brukar. Så i fredags förra veckan (vi kom hem torsdag natt)
gick hon till doktorn. Dom röntgade och konstaterade att vänster lunga var full av vatten och det blev ambulans till Lunds lasarett. Efter att läkarna tappat ut tre liter vätska ur lungan blev pappa och jag nedkallade till ett möte i tisdags där vi fick beskedet. Man har hittat cancerceller i vätskan. Men man vet inte var.
Så efter omfattande undersökningar har man nu troligtvis konstaterat att det sitter på äggstockarna. Idag fick vi hem mamma från sjukhuset. Hon ska nu få vara hemma i två veckor innan det är dags för operation. Och cellgift.
Därför har jag inte orkat uppdatera bloggen. Vet inte alls hur framtiden ser ut och är väldigt, väldigt rädd. Men mamma är vid gott humör och har bestämt sig för att kämpa. Så det är bara att ge järnet! Men bloggen blir nog lidande, till er förståelse hoppas jag...
Mamma på Kastrup. Älskar dig!
3 kommentarer:
Jag förstår att du är rädd. Jag håller tummarna och hoppas att allting ordnar sig med din mamma.
Du är stark..! Vi finns här om du behöver.
Kram Annika
Jag vet precis hur det känns, blev också livrädd när mamma drabbades av bröstcancer i början på året. Man får vara glad att sjukvården är så pass bra som den är idag, så att dem upptäcker såna här saker i tid. Det gäller att kämpa på och ta en dag i taget, din mamma ska fokusera på att göra saker som hon tycker är roliga, det tipset fick mamma av sin läkare och nu är hon bannemej frisk. Jag tänker på er och tror helhjärtat att allting kommer bli jättebra, snart!
Kramar från Charlotte
Skicka en kommentar